Mitt liv i ord

Det är skönt att vara hemma i Skåne och bli lite ompysslad. Det är synd bara att dagarna går så fort. Idag har jag och mamma varit och shoppat lite, jag köpte ett par svarta snygga skor och tre böcker på rea. Nu ska vi snart äta fläskkarré med klyftpotatis, torsdagslyx!

Idag har jag och Rebecka varit modeller för en dag! Det var kul. Först blev man sminkad och sen togs en massa foton med olika bakgrund och med olika poser som fotografen instruerade en att göra. Jag valde till slut att köpa tre bilder, vilket inte var gratis kan jag tala om...

Gud, jag var livrädd innan. Det stod en man uppe på ett tak bredvid "sopstationen", alltså inget högt tak, så det var nog ingen självmordskandidat. Han stod där ganska länge och bara tittade, så jäkla obehagligt... Undrar vad han tittade på. Sedan försvann han, men när jag tittade igen nästa gång stod det en man där igen (oklart om det var samma, för denna gång hade han luva uppe). Så jag blev nojig och fick för mig att jag hörde ljud inifrån lägenheten... Creepy.



Nu ska jag sova och jag hoppas jag slipper drömma mardrömmar om mannen på taket.

Nu är jag hemma efter en fin helg i Linköping tillsammans med Martina i Linköping. Jag åkte ju till Linköping i torsdags kväll och stannade tills idag. Staden väckte minsann en del minnen och gav upphov till känslor av nostalgi. Jag såg Statoil där jag brukade hämta upp paket, COOP Nära där jag handlade ibland, jag var på Flamman där jag tidigare bodde och som hade mitt favorituteställe... På bussen hörde jag studenter som pratade om kravaller (fest i overall) och jag insåg att jag förmodligen aldrig mer kommer att vara student. Och även om jag i framtiden skulle vidareutbilda mig så blir det inte samma sak, eftersom jag då kommer befinna mig i ett annat skede av livet. Men det är ingen idé att vältra sig i nostalgi och sakna det som var för mycket, det gäller att uppskatta det man gör och se framåt! Jag trivs så bra på mitt jobb och i Karlstad, vilket gör det lättare att hantera den studentlivssaknad som ibland väller över mig.

Anyway, i fredags tog i en runda på stan och jag hittade både ett par nya jeans och en tröja och lite annat smått och gott. Lördagförmiddagen spenderades framför en film (SOS) och på kvällen var det dags för lite julfest med utgång på Flamman. När jag skulle ta på mina strumpbyxor innan festen upptäckte jag att jag råkat köpa leggins istället för strumpbyxor!! (Leggins har inga "fötter"). Jag fick lite panik, jag är noga med sådant. Martinas pojkvän var snäll och cyklade ner till Hemköp för att köpa nya strumpbvxor till mig, men dessvärre hade de inga svarta stumpbyxor. Men som tur var fanns det det på COOP. Tack för det. Konstigt hur mycket en sådan skitgrej egentligen kan påverka en... Men jag tycker att halva nöjet med att gå ut är att man fixat sig och känner sig lite fin.

Själva festen blev rolig och Flamman var sig likt. Dock var det mindre folk än vanligt och vi var oroliga att vi skulle vara nästintill ensamma på dansgolvet eftersom det fortfarande var relativt tomt i lokalen när klockan var tolv. Men det strömmade in folk så att det var en hel del personer där när de stängde.

Vet ni, resan hem gick faktiskt bra! SJ skötte sig utmärkt för en gångs skull :) Men jag fick springa med två tunga väskor från centralstationen till stora torget på tre minuter!! Som grädde på moset var marken SNORHAL!! Herregud, det var som att springa på en isbana, jag skojar inte, jag gled fram och var nära att stå på näsan flera gånger. De borde verkligen salta, hur tar äldre människor sig fram när jag som relativt ung knappt kan hålla mig på fötter?

Nu befinner jag mig i Linköping hos min kära vän Martina. Men resan hit var ingen succe, men borde ha förutsett det eftersom det var med SJ jag skulle åka. Jag fick ett sms under dagen igår där det stod att mitt X2000 var utbytt mot ett så kallat loktåg. Jag ringde SJ för att höra hur mycket långsammare det tåget gick. Hon i telefon sa att jag skulle vara framme i Katrineholm bara två minuter senare än om jag åkt med X2000. Men när jag kom ner till stationen så stod det att mitt tåg är en halvtimme försenat. När tåget äntligen kom blev det bara mer och mer försenat eftersom det inte var prioriterat eftersom det redan var sent. Så det fick stanna typ hela tiden för att släppa förbi andra tåg. Jag hade ändå tur för det gick ett nytt tåg till Linköping från Katrineholm halv nio så jag blev "bara" en och en halv timme försenad. De som skulle till Malmö, Alvesta, Växjö osv fick åka med till Stockholm och därefter ta ett nattåg som gick kvart i tolv eller något. Helt sjukt!!

Hörde denna låt på Rix Fm igår morse och höll på att skratta ihjäl mig så där vid sjusnåret :)